Lilla flicka
Glömmer aldrig första gången då jag såg
ögon i kastanj, tjugo år, brunt hår
röst som ett kvitter av en fågel, petit
lilla flickan sög in mig med sin blick
Uppvaktande samtal, buketter, presenter
timmar av tvinnade fingrar blev hud emot händer
till slut, för evigt den första för henne
blev långt mer än vänner – ett par
turturduvor, tog dig under vingen
in i dom hemliga rum där du kände dig ung
bland fint folk, tog hand om dig världsvant
blev familj, tog i hand med min svärfar
Visa dig runt i salonger
presentation för bekanta i vimlet, briljanter på fingret
jag var storsint, du teg och log fint
det var långt innan nånting i mig slog slint
Lilla flicka jag ger dig mitt liv
du så ren, ljuv som en parfym
du så ung men du växer mot skyn
måste klippa dina knoppar, annars kanske du flyr
Så jag jobbar heltid, ger dig allt du vill ha
tjuvläser din mobil, frågar jämt vart du ska
och jag kramar dig så hårt att du kippar för luft
gör allt för att du ska fortsätta va min lilla flicka
Men du mognar
du säger att du vill tillbaka till skolan, bevakar dig noga
varför ska du gå? Jag som just har lånat till en
våning för två för att få dig belåten
Förlåt för min misstro, lilla flicka
men du borde förstått att din kjol är för kort
och din blick är för klar
ser dig skaffa nya kamrater, och komma för sent hem till maten
Sårande ord,
du rider mig i sängen och du får aldrig nog, blir mer sexuell
tror du tänker på nån annan när du smeker dig själv
fan se på dig själv!
Du torkar dina tårar och vi glider isär mer
min lilla flicka som har ögon av bärnsten
för alltid vid din sida som en kavaljer
lägger handen på dig nu, men sen aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Lilla flicka jag ger dig mitt liv
du så ren, ljuv som en parfym
du så ung men du växer mot skyn
måste klippa dina knoppar, annars kanske du flyr
Så jag rycker tag hårt när du gör något fel
och din arm blir så blå, alla grannarna vet
men jag vill inget illa, vill bara hålla dig kvar
gör allt för att du ska fortsätta va min lilla flicka
Lilla flicka jag ger dig mitt liv
du så ren, ljuv som en parfym
du så ung men du växer mot skyn
måste klippa dina knoppar, annars kanske du flyr
Ingen annan man älskar dig så mycket som jag
men din blick är så hård, fast din kropp är så svag
sen den första gång vi sågs har jag hållit dig kär
Hur kunde det sluta såhär, min lilla flicka?
ögon i kastanj, tjugo år, brunt hår
röst som ett kvitter av en fågel, petit
lilla flickan sög in mig med sin blick
Uppvaktande samtal, buketter, presenter
timmar av tvinnade fingrar blev hud emot händer
till slut, för evigt den första för henne
blev långt mer än vänner – ett par
turturduvor, tog dig under vingen
in i dom hemliga rum där du kände dig ung
bland fint folk, tog hand om dig världsvant
blev familj, tog i hand med min svärfar
Visa dig runt i salonger
presentation för bekanta i vimlet, briljanter på fingret
jag var storsint, du teg och log fint
det var långt innan nånting i mig slog slint
Lilla flicka jag ger dig mitt liv
du så ren, ljuv som en parfym
du så ung men du växer mot skyn
måste klippa dina knoppar, annars kanske du flyr
Så jag jobbar heltid, ger dig allt du vill ha
tjuvläser din mobil, frågar jämt vart du ska
och jag kramar dig så hårt att du kippar för luft
gör allt för att du ska fortsätta va min lilla flicka
Men du mognar
du säger att du vill tillbaka till skolan, bevakar dig noga
varför ska du gå? Jag som just har lånat till en
våning för två för att få dig belåten
Förlåt för min misstro, lilla flicka
men du borde förstått att din kjol är för kort
och din blick är för klar
ser dig skaffa nya kamrater, och komma för sent hem till maten
Sårande ord,
du rider mig i sängen och du får aldrig nog, blir mer sexuell
tror du tänker på nån annan när du smeker dig själv
fan se på dig själv!
Du torkar dina tårar och vi glider isär mer
min lilla flicka som har ögon av bärnsten
för alltid vid din sida som en kavaljer
lägger handen på dig nu, men sen aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Lilla flicka jag ger dig mitt liv
du så ren, ljuv som en parfym
du så ung men du växer mot skyn
måste klippa dina knoppar, annars kanske du flyr
Så jag rycker tag hårt när du gör något fel
och din arm blir så blå, alla grannarna vet
men jag vill inget illa, vill bara hålla dig kvar
gör allt för att du ska fortsätta va min lilla flicka
Lilla flicka jag ger dig mitt liv
du så ren, ljuv som en parfym
du så ung men du växer mot skyn
måste klippa dina knoppar, annars kanske du flyr
Ingen annan man älskar dig så mycket som jag
men din blick är så hård, fast din kropp är så svag
sen den första gång vi sågs har jag hållit dig kär
Hur kunde det sluta såhär, min lilla flicka?
Credits
Writer(s): Jens Siverstedt, Victor Marko
Lyrics powered by www.musixmatch.com
Link
© 2024 All rights reserved. Rockol.com S.r.l. Website image policy
Rockol
- Rockol only uses images and photos made available for promotional purposes (“for press use”) by record companies, artist managements and p.r. agencies.
- Said images are used to exert a right to report and a finality of the criticism, in a degraded mode compliant to copyright laws, and exclusively inclosed in our own informative content.
- Only non-exclusive images addressed to newspaper use and, in general, copyright-free are accepted.
- Live photos are published when licensed by photographers whose copyright is quoted.
- Rockol is available to pay the right holder a fair fee should a published image’s author be unknown at the time of publishing.
Feedback
Please immediately report the presence of images possibly not compliant with the above cases so as to quickly verify an improper use: where confirmed, we would immediately proceed to their removal.